I Latinamerika förknippas hållbarhetsfrågor ofta med kampanjer eller externa regler. Men de cirkulära principerna är i själva verket en strategisk möjlighet för företag som vill anpassa sig, särskilja sig och stärka sin motståndskraft inför nya utmaningar.

Att arbeta cirkulärt innebär att lämna det linjära tänket “ta, tillverka, kassera” och i stället skapa system där resurserna hålls i kretslopp så länge som möjligt. Det kräver redesign av processer, återanvändning av material och nya värdeflöden baserade på det som tidigare betraktades som avfall.
I Paraguay, där många små och medelstora företag möter strukturella begränsningar, kan ett cirkulärt angreppssätt ge konkreta fördelar:
​

• Sänkta driftkostnader
• Nya intäkter från restströmmar och biprodukter
• Starkare konkurrenskraft gentemot kunder och internationella aktörer som värdesätter hållbarhet

När cirkulär ekonomi sparar pengar och skapar intäkter – fyra exempel
Det här är inte teori; det finns redan verkliga fall som visar hur modellen ger resultat.

• Algramo (Chile) har sänkt priset på vardagsprodukter med upp till 30 % tack vare återfyllbara smarta förpackningar. Över 200 000 plastbehållare har undvikits, och bolaget samarbetar numera med globala varumärken som Unilever.¹
• EcoCarga (Chile) har eliminerat mer än 100 ton plast genom påfyllningsstationer för rengöringsmedel. Konsumenterna sparar pengar och återförsäljarnas marginaler förbättras.²
• TyD Recycling (Paraguay) omvandlar uttjänta däck till stål, gummigranulat och marktäckning. Det har skapat 22 direkta jobb och möjligheter för över 350 lokala återvinnare.³
• Maigotex (Paraguay) producerar vegetabiliskt “läder” av mangorester – ett tidigare avfall som nu blivit en råvara med högt förädlingsvärde.⁴

Många av projekten har stöttats av programmet Oportunidades Circulares (EU, Koga, GIZ), som erbjuder upp till 30 000 € per initiativ.⁵
Globalt uppskattar Ellen MacArthur Foundation att en industriell övergång till cirkulära modeller kan frigöra 4,5 biljoner USD i ekonomiskt värde till 2030.⁶

SlutsatsCirkulär ekonomi är inte enbart en miljötrend; det är ett konkret affärsverktyg. Företag som antar dessa principer står bättre rustade för framtida marknadskrav och upptäcker nya sätt att växa – effektivt, smart och ansvarsfullt.

Mario Contreras
Club Networking
Strategisk analys och utveckling av hållbara affärer

För någon tid sedan fick jag reda på det här projektet genom en god vän som bor i Kiruna. Jag har alltid varit nyfiken på norra Sverige – det verkar mer glest befolkat än resten av landet. När jag kom hit för fem år sedan frågade jag mina vänner om området, och de nämnde gruvdriften. Som någon som kommer från Chile, där gruvnäringen spelar en stor roll i ekonomin, tyckte jag det var intressant. Jag har ofta tänkt att gruvnäringen borde växa i Sverige, och nu när ämnet Kiruna kom upp igen, kände jag att det var dags att undersöka och reflektera över detta fantastiska projekt.

Flytten av Kiruna är ett unikt och utmanande projekt som involverar ekonomiska, sociala och geologiska faktorer. Anledningen till flytten är de stora järnmalmsresurserna som finns under staden. Dessa malmfält ägs av företaget LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara AB), som är en av världens största producenter av järnmalm.

Resultatet av detta
Gruvdriften under Kiruna har orsakat skador på staden eftersom marken har rört sig när malmen har grävts upp. Byggnaderna har spruckit och marken har sjunkit, vilket har skapat risker för säkerheten och stadens stabilitet.
För att skydda invånarna och fortsätta med gruvdriften, beslutade den svenska regeringen och LKAB att flytta staden till ett närliggande område. Detta innebär att hela infrastrukturen, från bostäder till offentliga tjänster, måste flyttas och invånarna omplaceras.

Kostnader för flytten och gruvdriftens fördelar
Kostnaden för att flytta staden är stor, men vissa menar att det kan vara en lönsam investering på lång sikt. Här är de största kostnaderna och investeringarna som är kopplade till projektet:

• Kostnad för flytten: Den totala kostnaden för att flytta Kiruna beräknas vara 1,000 miljoner kronor (cirka 100 miljoner USD), vilket täcker byggandet av nya bostäder, infrastruktur och omplacering av invånarna.
• Investering i infrastruktur: LKAB har avsatt 227 miljoner kronor (cirka 22,7 miljoner USD) för att förbättra den grundläggande infrastrukturen i Kiruna.
• Tidsplan: Hela flytten beräknas vara klar till 2035, med gradvis omplacering av mer än 6,000 personer och cirka 3,000 bostäder.

Flytt av historiska byggnader
Vissa historiska och kulturella byggnader, som Kiruna kyrka, en av stadens mest emblematiska byggnader, kommer också att flyttas eller rekonstrueras. Denna del av projektet innebär ytterligare kostnader och logistiska utmaningar. Kiruna kyrka, som ursprungligen byggdes på 1900-talet och är en symbol för staden, är planerad att flyttas och återuppbyggas på en ny plats, vilket beräknas vara klart senast 2026. Detta är ett av de mest synliga och känslomässigt betydelsefulla inslagen i flytten.

Argument för och emot flytten

• För flytten:

Gruvdriften av järnmalmen är viktig för Sveriges ekonomi, eftersom Kiruna-gruvan är en av de största i världen. På lång sikt kan gruvdriften fortfarande vara lönsam, och skapandet av jobb samt de strategiska resurserna kan motivera kostnaderna för att flytta staden.

• Mot flytten:

Vissa kritiker menar att det är för dyrt att flytta hela staden, med alla byggnader och infrastruktur. Dessutom är den sociala och emotionella påverkan på invånarna stor, eftersom de måste lämna sina historiska hem.

Nyckelaktörer i projektet

1. Den svenska regeringen: Har en viktig roll i att finansiera flytten och säkerställa att processen genomförs effektivt.
2. LKAB: Som gruvföretag ansvarar LKAB för att flytta en del av staden och se till att gruvan fortsätter att vara lönsam.
3. Invånarna i Kiruna: De måste anpassa sig till ett nytt liv och lämna sina hem.
4. Byggföretag och stadsplanerare: De hjälper till med byggandet och planeringen av Kirunas nya infrastruktur.

Kiruna-gruvan och dess ekonomiska påverkan
Kiruna-gruvan är en av de största gruvorna i världen, med cirka 2,000 miljoner ton järnmalm. Behovet av att få tillgång till dessa resurser motiverar flytten av staden. Gruvan beräknas fortsätta vara i drift i minst 50 år till, vilket säkerställer dess betydelse för Sveriges ekonomi.

Gruvdriften i Sverige och en jämförelse med Chile

• Gruvdriften växer i Sverige: Sverige är en av de största producenterna av järnmalm i Europa, med en årlig produktion på mer än 25 miljoner ton. Guldproduktionen växer också i landets norra delar, och nya fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller och ädelmetaller undersöks.
  • Nyckelmineraler: Järnmalm, guld, sällsynta jordartsmetaller och ädelmetaller.
  • Prognos på medellång sikt: Gruvdriften förväntas växa, särskilt på grund av Kirunas expansion och nya hållbara teknologier.
• Jämförelse med gruvdriften i Chile: ​Chile är världens största producent av koppar och litium, medan Sverige är mer fokuserat på järnmalm. Här är några skillnader:
  • Koppar: Chile är den största producenten i världen, medan Sverige producerar mindre mängder.
  • Litium: Chile är en stor producent av litium, medan Sverige inte har någon relevant litiumindustri.
  • Guld: Chile producerar mer än 40 ton guld årligen, medan Sverige producerar runt 5-6 ton.
  • Järnmalm: Sverige, genom Kiruna-gruvan, är en viktig aktör i Europa, men på global nivå är Chile mer framstående inom andra metaller.

Ekonomisk påverkan av gruvdrift i båda länderna

• Chile: Gruvdriften står för över 50% av exporten och är avgörande för landets ekonomi, särskilt koppar och litium.
• Sverige: Även om gruvdriften inte är den största källan till Sveriges BNP, är järnmalm, särskilt från Kiruna-gruvan, en viktig del av ekonomin och skapar jobb, särskilt i norra Sverige.

Projektet att flytta Kiruna är en del av ett större arbete för att expandera underjordisk järnmalmsbrytning i Sverige, en sektor som fortfarande är viktig för landets ekonomi. På lång sikt kommer järnmalmsbrytning att fortsätta vara en viktig inkomstkälla, även om jämförelsen med Chiles gruvindustri visar på olika fokus. Medan Chile är en global gigant inom koppar och litium, specialiserar sig Sverige på järnmalm och guld, med ett växande fokus på hållbar gruvdrift.

Sources  references:

• LKAB - Samhällsomvandling Kiruna

Information about the transformation and relocation of the city of Kiruna and its historical significance.

• Dagens Samhälle - LKAB's Investment in Kiruna

Article discussing LKAB's investment in infrastructure and the relocation process.

• The World Bank - Chile Mining Industry

Information on Chile's mining industry, with a focus on copper and lithium production.

• Statista - Swedish Mining Production

Statistics on Sweden's mining production, including iron ore and precious metals.

Hej!
Att expandera till en ny marknad är både spännande och strategiskt viktigt, men kräver noggrann planering. Under min karriär inom affärsutveckling har jag lärt mig att en strukturerad förberedelse är nyckeln till en lyckad etablering. Här delar jag med mig av fem frågor som varje ledare eller ansvarig för expansion bör ställa innan man tar steget in på en ny marknad.

1. Vilka är marknadens trender och köpbeteenden?
Att förstå kundernas preferenser är avgörande. Vem är den ideala kunden, och vad efterfrågas på denna marknad?
En inledande analys av köpmönster och aktuella trender hjälper dig att förutse mottagandet av din produkt eller tjänst.

Jag har sett att transparens och hållbarhet är viktiga värderingar för svenska konsumenter, och att marknadsstrategier som betonar dessa aspekter snabbt kan vinna deras förtroende..

2. Vilka är de största konkurrenterna, och vad kan vi lära av dem?
Att analysera konkurrensen ger inte bara insikt i vad de gör bra, utan också i vilka behov de kanske missar. Genom att se deras styrkor och svagheter kan du hitta möjligheter att särskilja ditt erbjudande.

Om du under en expansion märker att konkurrenter har en stark digital närvaro men saknar följare kan du dra nytta av detta genom att erbjuda personlig kundservice och du får en konkurrensfördel.

3. Vilka juridiska och regelmässiga hinder finns?
Varje marknad har sina egna regler, och det är viktigt att ha koll på dem. Detta omfattar allt från nödvändiga licenser till frågor om immateriella rättigheter.

Tips: Se till att ha koll på lokala regler från början för att undvika oförutsedda kostnader och förseningar. I Sverige, där konsumentskyddet är starkt, är det särskilt viktigt.

4. Hur väl matchar vår strategi marknadens kultur och värderingar?
Att anpassa sig till den lokala kulturen är centralt för att få acceptans. I Sverige värdesätts till exempel jämlikhet, hållbarhet och öppenhet högt, vilket påverkar hur en produkt eller tjänst tas emot.

Att anpassa en kommunikationsstrategi för att spegla dessa värderingar är avgörande för att bygga varumärkesmedvetenhet och skapa en genuin kontakt med kunderna..

5. Hur kommer vi att mäta och följa upp resultatet?
​Ett marknadsinträde bör gå hand i hand med en strategi för mätning och uppföljning, så att du kan justera insatserna utifrån resultat.

Tips: Använd KPI från första dagen. Med verktyg som Power BI kan du följa kampanjens effektivitet i realtid och anpassa dina insatser baserat på den insamlade datan.